Egon....den vilde!

I helgen som varit fick vi besök. Ett besök som både hördes, syntes och kändes!

Egon....en hätsk kille som såg till att vattenståndet steg ordentligt i vårt område med omnejd. Inne i stan stod parkeringsplatsen vid Kampenhof som vanligt översvämmad, folk fick evakueras i skopor på diverse fordon från bland annat Hotel Riverside. Borde förresten döpas om till Hotel In river... ;)

Gator och trottoarer låg översvämmade och folk fick vada med sina skor i handen på sina håll! 

Här ute på vischan nöjde vi oss med 1,5 meters förhöjt vattenstånd, som fick fårhagen nere i viken att förvandlas till komplett swimmingpool. Tur vi inte hade får där just nu! 

"Valrossberget" där vi kvinnfolk brukar ligga och vältra våra blekfeta kroppar i jakten på solens strålar, syntes bara själva toppen på....

Möblerna där nere flöt..jag drog upp ett par stycken men orkade inte mer i blåsten. Dessutom ville jag inte riskera kameran där nere. Saltet och vattendroppar sög sej fast på oss fort nog ändå.

Den ensamma svanen simmade kvar där nere. Han ser så ledsen ut, stackarn...

Men han åt och åt och åt...där måste ha flutit upp en massa gott där som vanligtvis var landbacke tidigare? När jag kom för nära så väste han varnande...."Hit, men inte längre", sa hans blick. Jag lydde.

Som mest såg jag dryga 40 m/sek som vi uppmätte på garagetaket här på gården. Strömmen gick några timmar, men vi var ändå väldigt lyckligt lottade som fick tillbaka den så snabbt. 

Och mina fiiiiiiina, nyputsade fönster.....är INTE längre fina! Helt indränkta i salt.....fett salt! 

L som var så go och putsade alla runt om precis innan Jul! :(

I dag är det Tjugondedag, tjugondag....tjugende....bad fasen heter det???? KNUT i alla fall!

Julen kastades ut här för några dagar sedan. Skönt tycker jag, när allt blir lite mer som vanligt igen. Bara att konstatera...jag är ingen Julmänniska. 

Nä, in med tulpaner och LJUS så fort som möjligt...tack! 

Det är alldeles för lätt!

Jag har gjort det igen.

Fastän jag inte skulle.

Och absolut inte denna månaden.

Vadå?

Råkat klicka hem en hel hög med nya scrappapper!! 

Jag kan ju inte hjälpa det....jag är beroende....av papper.

Fina, nytryckta, färgglada, vintageinspirerade, rutiga, prickiga, romantiska, tuffa....

Och i natt när jag låg i sängen och hittade på detta "hyss", så vaknade L till och frågade: 

-Vad gör du??

-Äh.....bara kollar lite! 

-På vad? Papper eller? 

Tror han känner mej rätt bra. SNART ska jag berätta att jag beställde. Några få. 

Han vill köpa ny traktor och det är mycket "värre", eller hur???

Mmmmmm.....

Disco......forever....

En dag man minns med värme, trots kylan ute!

En härlig promenad i vintersol blev det häromdagen. Sonen hade tagit med gasolköket i ryggsäcken och bjöd sina "Päron" på rykande het cappucino nere vid stranden. Underbart!!

Och jag och alla solnedgångar....jag kan inte sluta fotografera dom. Den ena är finare än den andra!! Så då måste man ju??? 

Tyckte lite synd om en alldeles ensam svan nere i viken. Dom brukar ju alltid vara två? Stackarn...hade han blivit ensam? Har bestämt för mej att svanar är en utav dom fåglar som har sin partner för alltid...och dessutom sörjer sin älskade om dom går bort. 

När solen gått ner gick vi hemåt. Det blev fort kallare och vovvarna frös om sina fötter...

Allt gott och passa på och njut av våra få soltimmar denna årstid!

Tjongeling!

Tummen ur?

Plötsligt händer det!

Efter månader av uppehåll så blev det idag äntligen en layout!

Släppte alla tankar på hur och vad och om....bara pysslade på allt eftersom. 

Resultatet blev en skapelse med härliga minnen från sensommaren. När solen sken, fåglarna kvittrade, klipporna var varma och vågorna skvalpade mot stenarna nere i vår vik.

Tänk...snart är vi där igen! 

*längtareftersolochsommar*

En trött Nyårsdag

Inget festande på Nyår för vår del. Lugnt och skönt, god mat, lite snacks och godis och en lyxig glass till kaffet på kvällen. Lille Nisse firade sin första Nyår hos oss ju, och det var med viss spänning vi väntade på smällare och raketer här i bygden. Det blev i och för sig väldigt lite av den varan. SKÖNT!

Men dom få som smällde....han brydde sej inte! Puh!

Dom andra tre är ju lugna och coola men man vet ju aldrig med "nykomlingar". Tycker det är så bedrövligt synd om alla skräckslagna djur därute... :(

Vi vaknade seeeeent på Nyårsdagen och sen blev det i stort sett inte gjort någonting. Rester från igår till middag, bekvämt och gott. Vila, kika på TV, hänga på facebook och vila lite igen. Allt medan regnet stod som spön i backen!

Och nu ikväll så varnas det...överallt...om stormen Svea som är på väg mot oss. Det ryktas om orkanbyar till och med. Vi får väl se vad det blir av det? Jag har lagat en stor kanna kaffe i alla fall om strömmen skulle gå. Sånt där är ingen lek....att vara utan kaffe, menar jag.. ;)

Hör nu hur vinden tar i...det dundrar från havet utanför. Och regnet slår mot rutorna. 

Lite tråkigt att det är kolsvart ute...man vill ju se!? Se när vattnet här i viken ryter till lite....det är mäktigt!

Däremot kunde jag gärna varit utan den där kastanjen precis här utanför gaveln. 

Min fasa är att den ska trilla över huset när det blåser så här...

Hej hopp och håll i hatten därute! 

Lite mallig är jag!

Äntligen!

Efter blod, svett och tårar...kastade strumpstickor och trassliga garnnystan. 

Äntligen lärde jag mej hur man stickar raggsockar!!

Först ett par till mej...som blev alldeles för stora! Och som den gode Nisse vid ett tillfälle när jag inte var inne, käkade på dom så där numera är ett stort, alldeles onödigt hål på den ena...

En tröja har det blivit till lilla R, i supermjukt merinogarn..

Tyvärr har jag missat att fota den när den var klar.

När jag väl hade fått kläm på både hälar och tåminskningar så stickade jag 

varsitt par till Gubben och Sonalyckan också!

 

Hej hopp!